En speciell måndag idag eftersom jag spenderat hela dagen med min grupp på 10.trinn som ska ha muntlig examen i franska på onsdag. De blev ganska chockade när de fick beskedet och det är ju kanske förståligt med tanke på att de kan komma upp i alla ämnen. Risken var med andra ord ganska liten att det skulle bli just franska. Muntlig examen är ju något vi inte har i Sverige, så här kommer en liten snabb redogörelse.

Eleverna får alltså veta vilket ämne de ska ha examen i och sedan får de blint ta en uppgift som läraren har förberett. Läraren har med andra ord tidigare fått veta vad eleverna kommer upp och har fått sina uppgifter godkända av en lärare vid en annan skola som kallas för sensor. Eleverna jobbar hårt i 48 timmar och förbereder sig inför att solo hålla en muntlig presetation på 10-15 minuter och sedan svara på läskiga frågor som läraren och sensoren ska ställa.

När detta är över får eleven gå ut och läraren och sensoren ska diskutera sig fram till ett betyg. Ibland är de eniga och ibland inte och då är det sensor som har sista ordet. Eleven kommer in och får sitt betyg och är förhoppningsvis glad som en sol.

Så, nu vet ni vad jag och mina elever ska hålla på med fram till onsdag eftermiddag. Tycker lite synd om dem, men med hårt jobb ska detta gå helt fint. Imorgon ska jag träffa alla en och en för att få lite koll på hur det går för dem. Spännande ska det bli!

Igår var vi på supermysig grillning hemma hos Anders arbetskompis och henne sambo. Det var verkligen jättetrevligt och det att möta nya människor är ju alltid roligt. Vi hade pratat och skrattat i många timmar när vi hoppade på cyklarna och rullade hemåt. Trots regnet så var det varmt ute vilket jag ser som ett sommartecken. Framförallt var jag varm inombords och inte bara på grund av rödvinet, men på grund av en skön känsla som jag alltid får när kvällen varit toppen.

Fotbolls EM är äntligen igång och vi småtittade på matcherna mellan skratten. Ryssland imponerade i en annars svag grupp. Undrar om domaren som dömde Polen-Grekland får döma mer? Snacka om förvirrad man. Ikväll ska Anders iväg på kalas och jag ska hänga med Anna. Vi har inga stora planer, men med henne blir det aldrig tråkigt.

Har jag förresten berättat att jag har köpt en ny mobil? Jag är numera stolt ägare av en jättefin HTC One S. Mycket nöjd än så länge.

Hoppas ni också har en bra helg.

Idag gör jag ett undantag från min policy om engelska överskrifter och det är egentligen bara för att jag inte hittade någon som passade så bra som den här.

Igår cyklade jag till och från jobbet och jag blev förundrad över hur puckade fotgängare är. Varför i hela världen ska man gå 4 personer i bredd över hela cykelvägen? Att de sen har mage att bli förbannade när man försöker komma förbi är ännu mer speciellt tycker jag.

När jag sen var ute och sprang uppe i skogen hände samma sak. 4 tanter var ute på sin torsdagstur och gick såklart i bredd. När de då såg mig komma på kalhygget lååångt borta kan man ju tro att de skulle maka ihop sig, men inte då! Jag fick göra mig så smal som det bara gick och ändå slog jag i ena tantens axel. PUCKO!

Så dagens uppmaning: FLYTTA PÅ DIG!

Sa jag förresten att vi var på hotellet i måndags och smakade av varmrätt till sommaren? Kocken, en liten söt gubbe, hade dukat upp 3 olika sorters potatisar och såser och såklart kött och grönsaker. Snacka om måndagslyx! Vi var både mätta och nöjda när vi gick hemåt och samtidigt kunde jag checka av en sak till på listan - jippie!

Sitter på bibblan idag också. Känner mig nästan klar med uppsatsen, men eftersom jag haft den känslan förr bara för att sedan fått besked om att komplettera 2347856 saker av min mycket noggranna handledare så lämnar jag det lite öppet.

Oavsett så surfar jag in på Aftonbladets liveuppdatering från Oslo samtidigt som jag slölyssnar på en föreläsning i engelskakursen. Idag snackar han om fantasy in the classroom och Harry Potter och jag känner mig rätt trygg på det området då jag slukade böckerna och har sett filmerna många gånger. Oavsett så är det en 15-årig pojke som just nu vittnar och säger:

”När jag ligger där skjuten i ansiktet så tänkter jag konstiga saker. Jag tänker att det var tur att jag hann se klart alla Harry Potter-filmerna”.

Fy fan. Man blir ledsen och arg och allt på en och samma gång. Otroligt starka ungdommar som vittnar och ser "dusten", som en annan överlevande kallade honom, rätt i ögonen.

Tror jag tar en paus och går ut i solen och samlar tankarna.

Nu när jag har landat, kommit hem och hämtat mig från senaste dagarnas bravader tänkte jag att jag skulle berätta lite om dem.

Jag och Tessan drog ju upp till Umeå i torsdags för att hälsa på Anna, Krille och sötAlvan. Rent spontant kändes det ju inte helt hundra att kliva upp klockan 6 för att hinna med flyget, men skönt var det när vi kom fram. Dagen rullade på och vi hann med lite panikshopping på stan. Jag har ju fortfarande inte löst skoproblemet och lyckades inte i denna stad heller, men ett jättesött diadem fick följa med hem i alla fall.

Redan innan hade vi bestämt att vi skulle köra ner till Hammerdal på fredagen för att överraska mammi och pappi. Så vi släppte in Alva först och mamma blev glad och nöjd, men det skavde lite att hon inte blev så pass överraskad som jag hade trott. Oavsett så spelades det spel och fuskades hejvilt i TP (läs: mamma) och det blev rätt sent innan vi tog kvällen. Att Tessan sen skulle berätta om hela sitt liv (:P) innan vi fick sova hjälpte ju inte när vi blev väckta redan klockan 9 på lördagen.

Jag blev tjurig som vanligt när någon väcker mig sådär oprovocerat och hinner till och med tänka när jag ser mig runt: ”Vad konstigt att det är så mycket folk här bara för att pappa fyller år”. Inser sen vad tusan alla brudarna gör där och får lite smått ont i magen. Innan jag kliver upp passar jag på att dänga på Tessan med en kudde som straff för att hon inte sagt nåt. Som extra straff för allt annat lägger jag också ut den här bilden: *moahahaha*

I alla fall så går färden mot Östersund där brudarna lurar ner mig i en källare och jag inser till slut att det är en musikstudio. Ångest. Panik. Hjälp! Skön snubbe, dricka och mycket skratt lättar dock upp stämningen, men jag drar en lättnads suck när det är över. Lite härj på stan där jag såklart springer på precis alla jag känner iförd min fina mundering avslutade förmiddagen.

Eftermiddagen spenderades hos världens bästa Blixt, som för övrigt var ofrivillig chaufför hela dagen och natten. Där käkades det gott och snackades det strunt tills det var dags att bege sig vidare till världens bästa Erika. Med en pimpad lägenhet, en stooor skål bål och ett leende som bara hon har hälsade hon välkommen. Fantastisk kväll med världens bästa brudar.

Efter lite missöden (läs: puckade folk på GIII) hamnade vi på O’learys där det var fullt ös med fotboll och dans natten lång. Det var länge sedan jag hade så roligt och jag glömde till och med bort att det någonstans i Östersund just nu sitter en gubbe och producerar en skiva som heter ”Jag säljer hellre porr än det här”.

Verkligheten kom ikapp och söndagsmorgonen kom alldeles för fort. Jag drämde till Tessan en gång till för att hon inte hade propsat på att boka senare flygbiljetter till oss, men det hjälpte ju inte mycket. Vi kom ombord och var  lite bleka om nosen båda två. Var inte lite avundsjuk när hon hade typ 40 minuter hem från Arlanda och jag skulle springa genom hela bygget och flyga till Oslo för att sedan sitta på en buss i 2 timmar till.

Hem kom jag, lite tröttare, men mycket gladare <3 Tack igen finaste ni!

Imorgon hoppar jag på flyget till Tessan i Uppsala och på torsdag drar vi vidare upp till Umeå. Åh vad jag längtar!
Det första jag ska göra är att ge Alvabus en stor bamsekram. Känns skönt med att vi inte lagt några direkta planer. Det är oftast då det blir bäst.

Att missa 17e maj firandet känns inte som en så big deal faktiskt. Har ju upplevt det förr och to be honest så är det inte jättespännande. Åker ju såklart mycket hellre iväg till Umeå. Biljetterna är fixade och nu har jag fått tag i en bra väska så nu återstår bara jobb, plugg, träning och packning ikväll. Det irriterar mig gränslöst att jag inte hann bli klar med uppsatsen igår, men så kan det gå. Får fixa det på söndag när jag kommer hem igen.

Tjipp och hej!

Idag är det exakt 2 månader till den stora dagen. Undrar hur det kommer att kännas vid den här tiden den dagen? Jag sitter nog mest troligt och försöker trycka i mig lite frulle för att sen skynda iväg till frisören för att fixa hår och smink. Just nu längtar jag mest, men vissa dagar har jag lite tidsångest också. Det är fortfarande lite för många saker på listan som inte är avbockade, men gifta ska vi nog bli ändå.

Helgen har varit toppen. Vi tog en tidig fredagskväll för att orka upp och sitta vakt på natten/morgonen. När Anders var klar med sin vakt hoppade vi in i röda faran som tog oss till Göteborg. Vi stannade i Grebbestad en kortis och spelade en fotbollsmatch med sötungarna. IKEA blev första stopp och där inhandlades lite smågrejer som ljus, dessertglas och andra prylar. När vi var färdiga där var vi slitna som aldrig förr så vi åkte upp till Jocke och Malins lägenhet och chillade framför hockeyn.

Söndagen var den stora hitta-kostym-dagen och det gick alldeles strålande. Tur, eftersom det var lite  ”now or never”-feeling. När det var ordnat hängde vi med på Andrés avslutning på babyrytmiken. Det är tydligen en av plikterna som fadder :) Det var hur som helst mysigt och han höll låda för oss.

Idag är det toktråkigt väder här, vilket passar ypperligt då jag inte börjar undervisning förrän 12.20 och ska hugga in på uppsatsen innan det. Så nu har jag stängt in mig på kontoret med wimp på full volym och är redo att avsluta den. Jag måste ju erkänna att det finns mer intressanta saker att tänka på än för hur elever lär sig oregelbundna verb på engelska, som till exempel det som är blott 2 månader bort…