"Not just another year"
Tänkte jag skulle sammanfatta 2012 genom lite bilder och annat smått och gott.
Januari - efter ett lugnt nyårsfirande i Gbg var det jobb, plugg och förstås innebandy som präglade januari. Månaden avslutades med att världens bästa Erik & Erika gängade sig uppe i Funäs.
Februari - bröllopsplaneringen startade på allvar med möte med hotell och avtal med fotograf och sånt. Innbandyn rullade på och likaså jobbet. Vi hann ändå med några dagars skidåkning uppe i Trysil med fam Bäck. Även denna månad avslutades med ett fantastiskt bröllop när Thommie och Johanna tied the knot i Linköping.
Mars - mycket innebandy i mars då både jag och Anders lirade NM-slutspel. Vi rök ut i semifinalen, men herrarna tog sig ända till final.
April - den allra första dagen i denna månad startade jag bloggen. I april hann vi fira påsk uppe i Hdal, Anders hann vinna NM-guld och Blixt kom hit på besök för att bistå med bröllopsplanerna.
Maj - en månad som jag mest minns som en enda stor fest. Plingfest med innebandybrudarna när Loreen krossade allt motstånd och sen en lurfest med de allra bästaste när en lugn och trivsam Umeåtripp blev till karatemöhippegalenskap i Östersund. Åh vad jag gillar er!
Juni - inleddes med avslutningstur med innebandybrudarna. I övrigt fixades såklart massa inför den stora dagen och det gjordes många resor över gränsen för att handla drickvaror och annat. Jag väntade på att Blixt bebis skulle bestämma sig för att titta ut och sista veckan i juni hängde vi på Jens och Tessans gods i Uppsala eftersom de också skulle bli herr och fru.
Juli - kan på ett sätt delas in i 2 delar. Före och efter vår stora dag. Veckorna som ledde fram till den 14e handlade om organisering, listskrivning, möten och beslut. Som tur var dök det in hjälp från både här och där som var ovärdelig sista dagarna innan. 14 juli 2012 är den bästa dagen i mitt liv. Efter bröllopet svävade vi på moln i flera veckor. Vi åkte iväg till värmen och bara myste i en vecka på ett superfint hotell. När vi landade på Landvetter tog vi ett spontanbeslut att köra upp till Hdal och överraska.
Augusti - handlade mycket om att ordna saker efter bröllopet. Räkningar skulle betalas, presenter öppnas och kort skulle tittas igenom. Fick ju en hel drös med bilder av duktiga Ida på våra fina gäster. En hel del TV-tittande blev det ju också såklart. Är det OS så är det. I och med OS-avslutningen började vi ju att jobba också.
September - födelsedagsbarn, sjukling och innebandyvelande. Samtidigt började vi redan i september att fundera på om vi tagit oss vatten över huvudet beträffande jobb och plugg och innebandyn. Jag var supervelig inför denna säsong och hade ingen motivation alls, men bestämde mig för att köra ändå. Första matchen gick sjukt bra med 5p och en ny fin tröja :)
Oktober - tung pluggperiod för både Anders och mig. Han härjade massa till Örebro för att bli godkänd och jag hankade på med både svenska och den engelska uppsatsen. Mitt i månaden somnade min fina farfar in. Därför blev det en extra resa hem till Jämtland innan jul. Tråkiga omständigheter, men mysigt att träffa familjen och skönt att få krama om farmor.
November - var en ganska tråkig månad som också till stor del handlade om plugg för både mig och Anders. Vi tog oss ändå tid att åka till Linköping och hälsa på Thommie och Johanna. En supermysig helg och det är just sådana saker som gör att man orkar ta tag i tråkigheter som plugg och rättning.
December - kallt, mörkt och jobbigt kan sammanfatta december 2012. I alla fall fram till jul. Julen var ju som alltid mysig hemma i Hdal. Alvamys, bowlingmästerskap och trettioårsmiddag för Krille är bara några av sakerna jag hann med. Sen fick jag ju kramas lite med Tim och träffa brudarna på juldagen.
Sammanfattningsvis kan man väl säga att 2012 har bjudit på dels de bästa stunderna i mitt liv och samtidigt på en blytung pluggperiod som jag nu ser slutet på. En opponering och en tenta to go.
"If you do not believe you can do it then you have no chance at all"
3 dagar och fortfarande godisfri. Bra start iaf :)
Happy New Year!
Nyåret firades in hos Bäck och Jessica med gott käk och bra häng. Senare ramlade vi ner till Ryd och Anders pappi. Kvällens mest märkliga var att han lyckats missa att det var en folksamling på ett 20-tal människor, 4 poliser, två brandbilar och ambulanspersonal utanför hans köksfönster då det tydligen brann i lägenheten mittemot hans när vi kom dit. Full utryckning, men det verkade ha gått bra.
Kvällens roligaste var när Hessvall en stund senare skulle ta sig från soffan ut i hallen, snubblade över en fåtölj och faceplantade på tröskeln medan han ropade: ”det är ju ingen plats!” upprepade gånger. Detta, att det är sjukt trångt i lägenheten med så mycket saker, är för övrigt något som Anders påpekat för sin pappa sisådär 54 gånger sedan vi kom hit i förrgår. Humor.
Kvällens klokaste var jag som mest drack vatten och gick och la mig innan 2 medan grabbarna diskuterade allt från inredning till vänskap i flera timmar till. Ska försöka sätta ihop en liten text över året som gått en annan dag. Nu orkar jag inte. Tjipp!
PS! Att nyårslöften är töntiga tycker bara de som inte håller dem. Jag brukar inte ge några löften, men härmed bryter jag den traditionen och lovar och svär att jag inte ska äta något godis innan Anders 30-års dag. Tror ni att jag klarar det?
"Too little too late"
Fick ju äntligen tummen ur och beställde massa coola grejer nu i helgen. Tråkigt nog så är det toklång leveranstid och kommer med andra ord inte att kunna användas som julklappar, men det kommer väl något annat man kan fira vid en annan anledning antar jag.
Idag är jag hemma och har just haft studieträff med min grupp inför de sista uppgifterna innan jul. Smäller igång lite julmusik à Las Vegas Trio och gör ett ryck med lite tvätt och städ innan det näst sista seminariet innan jul.
Imorgon är det det sista och det som återstår innan jullovet är idrottsdag med volleybolldömning och sen julföreställning på kvällen med eleverna. På fredag är det avslutning med klasserna och sen jullunch med personalen och sen är det full gas mot Skövde. Och på lördag är det äntligen dags för Jämtland. Även fast böckerna hänger med och vi har fått en lååång lista med uppgifter som ska göras över jul så känns det så himla gött. Längtar ju ihjäl mig efter en viss Alva också.
"Positive anything is better than negative nothing"
Alltså det var ett himla massa styr om pepparkakor och Kalle Ankas jul. Att folk orkar. Antingen så är det jag som inte fattar allvaret i dessa frågor eller också är det helt enkelt så att jag har viktigare saker att tänka på. Jag måste nog säga att det lutar åt det senare. Inte för att jag är världens mest upptagna människa, utan för att jag nog helt enkelt är ganska så trött både fysiskt och mentalt och att ödsla energi på sådana triviala saker som att ha pepparkaksgubbar i luciatåget eller att Kalle Ankas jul ska frächas upp känns totalt meningslöst.
Jag sparar mina sista krafter innan lovet så att jag kan ge mina elever lite energi och kärlek nu i veckan, så att jag kan bidra i seminariegruppen ikväll och övriga kvällar tills uppgiften är klar och så att jag kan rätta undan de sista proven och ta jullov med gott samvete.
I fredags var det julbord med kollegorna hela kvällen och natten lång. Åh vad jag gillar dem! Igår var vi ut och käkade gott och såg "The Hobbit". Riktig myslördag. Snart är det jul och då blir det kul :)
"Sometimes we are so busy that we forget what's important"
Under stressiga och halvjobbiga dagar är det ofta oväntade saker som gör att man påminns om vad som egentligen är viktigt. Idag var det en liten kille på jobbet som strax innan han skulle läsa en text och få betyg i franska förtvivlat förklarade att hans hamster hade dött igår och jag, som inte ens gillar djur, satt länge med honom och snörvlade. Plötsligt blev inte den där texten så viktig och heller inte att klassen levde rövare inne i klassrummet. Hoppas han får en ny hamster i julklapp.
"That was totally uncalled for"
Har precis överlevt en introduktionsföreläsning för fjärde och sista delkursen. Samtalsanalys handlade det om och för studenter som inte har någon insikt i detta från förr var det i princip waste of time att sitta och höra på en pladdrande forskare i 2 timmar. Att det ens finns begrepp och definitioner nog att täcka en 2 timmars föreläsning i ultrarapidtempo är ju illa nog, men att hon sen snäste av studenter som ställde frågor om scheman och uppgifter till nästa seminarium tyckte jag var väldigt onödigt.
Med andra ord så kunde kursen ha startat bättre och vilken annan dag som helst hade jag tjurat ihop och skitit i att läsa mer. Som tur är har jag fått tillbaka min c-uppsats av handledaren för sista gången innan deadline och den är i princip färdig. Detta gör otroligt nog att onödiga föreläsningar och snäsiga superforskare inte rör mig i ryggen. Ska läsa igenom den en gång till och sen skicka in den till granskning och då mina vänner måste ni hålla allt av tummar och tår att den är bra nog så att den går igenom till opponering, ok?
"Music is moonlight in the gloomy night of life"
Veckan har rullat på med jobb, träning och många sena pluggkvällar. Igår tog vi en kväll ledigt och firade Randis födelsedag. Hon hade fixat supergott käk och det var ett riktigt härligt gäng som hon bjudit in. Idag är det dock all in igen med uppsatsen. 3 dagar till deadline.
Först kollar jag in reprisen av "Så mycket bättre" och fy tusan vad jag gillar Darin. Synd bara att inte han får sjunga på sin egen dag, för det brukar ju vara programmets höjdpunkt. Men samtidigt gör ju Miss Li aldrig en besviken. Fantastisk utstrålning, röst och vilka tolkningar!
Nu ska satte visst Sylvia "sursång" Wrethammar igång så nu blir det uppsatsfokus igen. Tjing på er!
"Those with the greatest awareness have the greatest nightmares"
Även om jag drömde mycket konstigt inatt så skulle jag inte klassificera det som en mardröm, däremot känns det som att jag lever i en nu när jag än en gång öppnat kommentarsdokumentet som min handledare skickat om uppsatsen. Har gett mig fan på att jag ska klara detta, men idagsläget vette tusan. 8 dagar till deadline.
Jag har liksom aldrig totalt misslyckats förr. Därför känns detta extra jobbigt. Kan ju säga att jag ska ge mig fan på att klara det, men vet faktiskt inte om det går. Jag gör ett försök och förhoppningsvis blir den så pass ok att den kan gå upp till opponering. Väl där kan ju vad som helst hända och efter det får jag ju chans att omarbeta den lite till.
Den andra kursen rullar på iaf. Snart klar med hemtentan som ska in på fredag och sen är det bara en endaste liten tenta kvar innan jag lägger plugget på hyllan ett tag. Känslan som jag vet att jag kommer att ha när jag i januari bara ska jobba är det som driver på just nu.
Så heja mig och heja alla andra som just nu befinner sig i mardrömspluggperioder.
"A lot on my mind these days"
Håll i er nu för detta inlägg kommer att vara väldigt spretigt. För ordningens skull börjar jag med förra helgens äventyr. Jag och min man packade röda faran och drog till Göteborg förra fredagen där vi mötte upp Henke och Maria och samåkte med dem upp till Thommie och Johanna i Linköping. Lite senare kom också Ted och Emelie och vi käkade mat, drack gott och snackade strunt. Lördagens huvudaktivitet var gokart och innan det hann vi med en promenad på stan. Linköping är faktiskt en riktigt mysig stad.
Gokarten var hård, jobbig och sjukt rolig. Jag skulle ju försöka försvara vinsten från förra gången jag körde, men i det här sällskapet med bildårar gick det ju sådär. Andra snabbaste varvtid, men ett par mycket dåliga kurvor ledde till slut till en 4e plats. Sjukt besviken. Thommie var oavsett överläget bäst. Tror han har tjuvtränat.
Gänget.
Anders fastnade lite :)
Medaljörerna.
Helgen avslutades med utgång på lördagen med god mat på en mysig pub.
Igår lirade vi match igen i Oslo. En match som vi skulle vinna. Och det började sjukt bra. Vi ledde med 4-1 och inget kunde stoppa oss kändes det som. Förutom några billiga mål och mycket inkonsekventa domare. Målen är inte så mycket att säga om, shit happens. Men domarinsatsen igår var under all kritik. De förklararde för vår kapten att hårt spel i sargen är ok, vilket ju kan ses som aningen märkligt, men att det också ska vara lov att haka, crosschecka, slå och sparkas är för mig väldigt märkligt. Jag har inga problem att möta ett aggressivt lag, men BMIL igår spelade inte hårt, de spelade fult. Matchen slutade 6-6, men för oss var det en förlust.
Väl hemma drog jag igång reprisen från X Factor och alltså, suck. Awa har ju redan vunnit. Hon ser ut som en strärna, sjunger som en och har riktigt snygga produktioner på sina låtar. Övriga deltagare spelar inte ens i samma liga. Benny, som jag tror är den som blir tvåa, sjunger i och för sig bra han med, men han är ju så lite underhållande så man vill ju bara stänga av teven.
Brasan är igång här nu och genom röken ser jag på skidorna samtidigt som jag ska ta tag i uppsatsen. 10 dagar till deadline. Bara att köra. Är ju första advent nu också. Jag droppar all städning och pynting och säger till mig själv att jag får väl dubbelpynta nästa år eller nåt.
"Some days you just let the world change your spirit"
När jag vaknade idag var jag säker på att detta skulle bli en riktig skitdag. Jag var trött som ett ägg efter sen träning igår och en oförmåga att somna på natten gjorde att jag ville kasta mobilen i väggen när den ringde. Lägenheten luktade fortfarande lite rök från vår premiäreldning kvällen innan och jag ville bara stanna kvar under täcket hela dagen lång.
Små saker under dagen omvände mig dock sakta men säkert. Det började i bilen på väg till jobbet när radion plötsligt spelar Bryan Adams "Straight from my heart" och jag tänkte tillbaka på den där perioden när jag smög in i storebror Magnus rum och smyglyssnade på hans skivor när han inte var där. Ace of Base, Bryan Adams och mr Music Hits. Good times.
När jag kom in på personalrummet blev jag ännu mer positiv då någon gjort adventsfint med tända ljus precis överallt. Snacka om mysigt! På min plats hittade jag också en present från min fina kollega som bakat julgodis redan. Första leendet var ett faktum.
Innan lunch skulle mina franskelever muntligt presentera vädret för klassen. Jag hade väl trott att vissa inte skulle vara klara och att andra skulle ha glömt sina väderkartor, som de på nåder fått ta med sig hem, men alla genomförde det och alla var toppenduktiga. Sista lektionen såg jag och en av mina engelskklasser klart den underbara filmen "Radio". Vem kan vara sur efter den avslutningen?
Så nu sitter jag här. Helgen är ett faktum och även om den till stor del kommer att bestå av uppsatsskrivning så känns det rätt bra ändå :)
"When things get flipped upside down"
Igår fick vi en tråkig nyhet i laget. Vår superback och kapten Therése kan inte spela mer på grund av sin knäskada. Såklart skittråkigt, inte bara för att vi behöver henne där nere på backen, men också för att hon måste sluta med det hon tycker är allra roligast. Som tur har hon nu titeln assisterande coach och kommer att bidra sjukt mycket från bänken. Vi som har haft henne som tränare vet att det kommer att bli tokbra. En bild från fjolårssäsongen:
PS! Inlägg om helgen kommer så fort jag fått lite bilder.
"Reality is the leading cause of stress for those in touch with it"
Idag har jag mest stressat runt på jobbet. Trodde jag var sjukt smart och hjälpsam när jag erbjöd mig att vakta de som skulle ta ett prov samtidigt som jag hade franska med deras klass. Det var jag inte. I mitt huvud skulle de eleverna sitta på ett grupprum med dörren öppen och jag undervisa i klassrummet. Trodde nog att eleverna skulle vara tystare och jag smidigare. Jaja, eleverna tog provet och de fick nog lugn och ro till slut. Att jag har stressat ihjäl mig på cupen är däremot ingen hit. Tur att jag snart ska få åka till Linköping och vila upp mig tillsammans med Anders kompisar med bihang. Det kommer att bli en toppenhelg!
Men först ska jag försöka komma in på högskolans hemsida som verkar ha gett upp precis nu när vi ska ha seminarium. Tur att jag har använt upp min stresskvot för idag så jag sitter här och chillar medan jag väntar på att det ska funka. Trevlig helg på er! Och...stressa inte!
"Not to brag, but I'm pretty fabtastic"
Igår höll jag det tredje och sista talet i retorikkursen. De andra talen har varit rätt lätta att klar av, men inför det igår var jag toknervös. Uppgiften var att vi skulle hålla ett hyllningstal till oss själva i "jag"-form. Det vill säga att vi skulle under 5 minuter förklara varför vi var så himla bra. Inte alls pinsamt. Jag lovar.
Saken blev inte bättre av att studenterna innan mig fegade ur och lyckades på olika sätt undgå att prata om sina bra egenskaper genom att berätta massa barndomsminnen eller om sina egna barn, så när det var min tur blev jag milt sagt lite torr i munnen. Oavsett så körde jag på och med lite citat av H P Burman och lite ironi och mycket humor kom jag i mål. Med röda kinder och sandpappstunga var det bara att vänta på feedbacken från läraren och som tur var så var den bra. Hon tyckte att "det var befriande att jag kunde säga att jag var bra" och att jag hade gjort uppgiften på rätt sätt.
Vet inte om jag blivit någon bättre talare av denna kurs, men det har i alla fall varit en ganska rolig kurs. Nu återstår några skriftliga uppgifter och sen är det bara sista delkursen kvar. Jippie!
"I base most of my fashion sense on what doesn't itch"
Igår under en av mina pluggpauser tog jag och kollade in nellys utbud av klänningar. Lika jobbigt varje år när julbordssäsongen sätter igång och man har INGENTING att ha på sig. Har kollat runt på stan i flera veckor och hittar absolut nada. Därför var det en trevlig överraskelse att det fanns så mycket snyggt på nätet :)
"The fine line between having self esteem and being self absorbed"
Kursen som jag läser nu är och har varit riktigt bra och jag har lärt massor, men uppgiften vi har tills på onsdag gör att jag nu tänker i andra banor. Hur i hela fridens namn skriver man ett hyllningstal till sig själv utan att låta som en pompös, dryg, självgod jävel? Hjälp!!!
Escaping reality part II
För andra gången på en vecka flydde jag verkligheten totalt. I tisdags var det konsertdate med mannen och igår var det lagfest med innebandybrudarna.Efter en intens pluggperiod och med vetskapen att nästa vecka blir jobbig med 2 seminarium, ett tal, en inlämning och rättning av uppsatser, kändes det så himla skönt att bara strunta i allt igår och bara ha det otroligt gött.
Vi drog in till Oslo tidigt igår för att möta Holmlia. Förutsättningarna innan matchen var att vi, om vi vann, skulle vara solklara tvåor i serien, men att vi vid förlust skulle hamna på samma poäng som Holmlia. Alltså hade en vinst varit allra bäst. Tyvärr hängde vi inte riktigt med i de två första perioderna. Det kändes som att vi kämpade och slet, men inte fick ut något av det. Det fick Holmlia däremot, som ledde med 6-1 innan flytet kom. Vi kämpade oss upp till 7-6, men där var det stopp. En riktigt bra upphämtning, men vad hjälper det? En förlust är en förlust.
Som tur var fick jag träffa fina Jennie, som var på besök och efter en timme bredvid henne på bussen tillbaka till Fstad kändes det ju bra igen. Hon har en förmåga att aldrig knäckas oavsett hur mycket motgång hon möter. Hon ser alltid något positivt att ta fram i alla situationer. Det är något jag beundrar henne för.
På kvällen kom brudarna hit och det blev en riktigt bra kväll med paketspel, snapsvisor och fuldans. Alla såg ut att ha det toppen och det är ju det viktigaste. Sent som tusan drog vi ner på stan och fortsatte fuldansen. Sen gick vi hem i stormen, jag och min man.
"We were friends and lovers and clueless clowns"
Igår var den bästa dagen på mycket länge. Efter en ovanligt bra och innehållsrik planeringsdag där jag fick många bra tips och idéer skyndade jag mig hem så att vi skulle hinna med tåget in till Oslo. Vi hade egentligen planer om att strosa runt i stan och hitta en mysig restaurant, men väl framme var vi så hungriga och vädret var inte direkt inbjudande, så vi hoppade in på närmaste ställe som hade öl och burgare.
Istället för att stå i kö ute i regnet tog vi en öl på puben intill Sentrum Scene, där de såklart värmde upp med Keanemusik. Och vad jag gillar deras musik! Konserten var riktigt bra med grym sång och bra show. Mysig arena förresten den där Sentrum Scene. Det var helt fullt och bra stämning. Tyvärr lite FÖR bra stämning på en tant som satt brevid Anders. Hon hade druckit en eller 5 öl för mycket och blev odrägligare för varje låt. När hon hårddansade uppe på läktaren och viftade med armarna i Anders ansikte samt skulle hålla min hand, fick jag nog. Snäll som han är så log Anders bara och satte sig närmare mig, och hon körde på. Det var riktigt pinsamt. Ja, självklart ska man ha roligt, men att nästan våldta folk på läktaren i dansen känns lite FÖR drygt. Sista halvtimman gick vi därför ner på golvet och poppade utan den hysteriska 50-taggaren brevid oss.
Bästa låten var för övrigt "Souverign light cafe", som är riktigt skön. Tom körde också en ballad helt ensam på piano som jag inte hade hört förrut och den var riktigt grym. Sen har han ju en falsett som är helt magisk och jag måste hålla med de som säger att bandet låter riktigt bra live.
Sammanfattningsvis var det en riktigt toppenkväll igår och gud vad skönt det var att få lite kvalitetstid tillsammans utan att diskutera matlagning, träning, elever eller plugg. På tåget hem somnade vi båda två och gick vimmelkantiga hemåt runt halv 2-tiden. Trött i mössan idag, men det var så lätt värt det.
Magiska Tom :)
"Trying to make a move just to stay in the game"
Imorgon är det äntligen dags för Keane-konserten! Som jag skrivit förut hade jag nog uppskattat det mer för några år sedan när jag lyssnade på dem mycket mer, men det ska bli riktigt kul nu med. Älskar ju att gå på konsert och Tom Chaplin har ju bara en helt fantastisk behaglig röst och ryktet säger ju att han är ännu bättre live. Har kollat in setlistan och känner till de flesta sångerna så det blir nog bra.
Det ska också bli skoj att rymma iväg från verkligheten med jobb, plugg och träning för en kväll. Var riktigt länge sedan vi unnade oss något så det ska bli tokmysigt att äta lite gott, gå på konsert och göra något tillsammans bara vi två :)
"A dad is someone who wants to catch you before you fall, but instead picks you up, brushes you off, and lets you try again"
Grymt skönt med vinst igår mot Tunet. Att vi skulle kunna smita iväg med båda poängen var det väl ingen som trodde var omöjligt, men att resultattavlan skulle stå på 7-0 vid matchslut var däremot otippat. Vi lirade bra innebandy och var som regel först och tvåa på alla bollar. Vi var bättre på alla platser och med superThea i mål är det ju nästan omöjligt att förlora. Igår stoppade hon 28 skott. Det ska väl tilläggas att Tunet sköt på det mesta, men att inte släppa in någon endaste skitboll är sjukt imponerande. Annars gjorde min forwardkompis Natta en riktigt bra match. Hittade på massa i anfall, hade 3 ass och jobbade dessutom som ett djur i försvar.
Idag är det farsdag. Den firar jag med att skriva ihop ett nytt tal till seminariet på tisdag. Är fortfarande i processen att välja ämne så har inte särskilt mycket än, men tror att det löser sig. Ska iväg och kolla på Anders match klockan 14 och får därmed sätta upp kvällen som pluggtid.
Farsdag i både Norge och Sverige idag. Man kan ju tycka att det är ganska rimligt att det är samma datum i båda länderna, men så är inte fallet med morsdag och varför vet jag faktiskt inte. Oavsett så har jag i min egna lilla bubbla helt glömt att skicka kort till min fina pappi idag. Så här kommer ett kort och ett stort GRATTIS till min allra bästa pappa <3
