Måndag igjen efter vad som känns som kanske världens längsta vecka. Alltid lite skönt med måndagar tycker jag. Chans till en nystart och att lägga nya planer. Missförstå mig inte här nu, jag älskar ju såklart fredagar och att vara ledig och sådär, men precis idag känns det inte så jobbigt att det är måndag.

Den här veckan bjuder inte på några jättegodbitar. Har fortfarande en hel del rättning som ska jobbas undan. På torsdag ska vi in i festlokalen och ta mått, kolla upp vad vi måste komplettera med och se på möbleringen. Det ska bli skoj! Snart är OSAdagen förbi och då kan jag äntligen få börja pilla med bordplaceringen, något som jag redan har funderat mycket kring. Vi har ju så otroligt roliga, sociala och sköna vänner så det borde inte vara några problem.

I helgen är det dags för tv-boden cup som Slevik ordnar och det betyder att vi på dam-och herrlaget måste hjälpa till och sitta vakt på skolorna som spelarna bor på. Så mellan 04.00 och 08.00 på lördagmorgon vet jag vad jag ska göra i alla fall :) Anders har vakten efter mig och sen funderar vi på att åka en sväng till Gbg. Han behöver kolla lite mer på kostym och jag ska ha skor. Sen så fyller ju väldens sötaste André 1 år idag så då kan vi ju passa på att fira honom ordentligt också. Vi får se hur det blir. Det är ju som sagt bara måndag än…"

Trevlig fredagskväll igår med besök av våra vapendragare Folke och Anna. Grillning, hockey och nostalgitripp med Games. Kommer ni ihåg det spelet? Anna och Folke kallade det för Kotten och Anders menade att det heter Tecknet, men det finns ju bara ett namn som är rätt och det är ju Games. Roligt var det i alla fall, även om tempot var lägre än när vi i tio-tolvårsåldern hade mästerskap hemma hos Roos.

Hockeymatchen var ingen hit direkt. Sverige kontrollerade och trots puckade domare och en helt förvirrad Bork som droppade de märkligaste kommentarerna så får man ju säga att vinst räckte. Norge kan ju gärna jubla och säga att de ”bara” förlorade med 2 mål, men i ärlighetens namn var det aldrig riktigt spännande. I alla fall inte efter den mycket välspelade andra perioden där Sverige ägde. Att matchen frontades som ett krig och en otroligt spännande match på förhand här i Norge säger ju också en del…

Idag ska jag ta tag i lite rättning. Snart är det tentamensdags för mina duktiga engelskelever och taktiken är att rätta undan allt annat som jag har liggandes innan dess. Vi ska också in till stan en sväng för Anders ska kolla på kostymer till sommaren. Sen ska vi köpa med oss ett par olika tårtbitar från ett av bagerierna som vi kanske ska beställa tårta från.

I övrigt längtar jag snart ihjäl mig efter Alvan. Tur att det bara är 2 veckor tills jag ska dit och busa med henne. Bonus också att Tessan hänger med. Med henne blir det aldrig tråkigt.

Ha en fortsatt fin helg!

Idag funderar jag över det här med att hitta rätt. Allstå, hur vet man att man har hittat rätt egentligen? Det finns inget riktigt kort svar på den frågan tycker jag. Det är istället många små saker som tillsammans gör att man stannar upp ibland och ler lite smått för sig själv och tänker: ”ja, jag har hittat rätt”.

När jag tänker på mitt jobb så är det en av platserna jag har hittat rätt på. Jag ska inte sitta här och påstå att varje dag är rosa moln och glada elever som bara längtar efter att få lära massor, men i det stora hela är det så många stunder som är fantastiska att man liksom glömmer de andra. Det är för mig att hitta rätt.

Många säger ofta att de har de bästa arbetskamraterna, men då har de inte träffat eller jobbat med mina. Det går aldrig en hel dag utan att någon gapskrattar, berättar en alldeles för grov vits vid lunchen eller hittar på något stunt i klassrummet som sedan blir en snackis resten av veckan. Eleverna på vår skola trivs bäst av alla visade senaste undersökningen i kommunen och det förstår jag. För när lärare älskar det de gör och visar det med alla sinnen smittar det av sig på eleverna. Och när lärare och elever trivs tillsammans, då har de hittat rätt.

Tidigt på lördag morgon kommer min allra bästa kompis hit. Snacka om lycka! Jag vet inte om det är jag på senare år som blivit sentimental, eller om det att bo många tiotals mil hemifrån gör att jag blir lite extra pirrig när jag får besök hemifrån. Bara det att personen orkar resa genom hela Sverige, byta från tåg till buss efter att ha väntat på centralen i Gbg mitt i natten och sen åka buss upp hit till mig gör mig varm i hjärtat. Värmen kan också kallas vänskap.

Vi har känt varandra sedan vi var bebisar och jag har alltid hävdat att hon har känt mig längst eftersom hon var äldre än mig. Det ska också sägas att vi inte alltid varit supergoda vänner. Vi växte nog ifrån varandra lite grann på högstadiet och gymnasiet, men äkta vänner hittar liksom alltid tillbaka till varandra, det gör i alla fall vi. En äkta vän behöver du inte träffa eller ens prata med på veckor, men när ni sen ses eller hörs så är det som att de veckorna aldrig existerat. Allt är så självklart. Det finns aldrig någon tråkig underton av besvikelse eller ilska över att man tappat kontakten, man njuter bara liksom av stunderna man istället har tillsammans. Det är vänskap.

En bästa vän behöver man inte förklara sin kärlek för eller lojalitet till, för den är självklar. En bästa vän behöver du aldrig göra dig till för, för ni accepterar varandra som ni är. Ni har växt upp tillsammans och har sett varandras bästa och värsta sidor. Min bästa vän är smart, självsäker, pålitlig och vacker. Samtidigt så är hon envis, lat och bossy. Jag skulle inte ändra på henne för allt i världen. För hon är min allra bästa vän.

Igår var det alltså dags för finalen som vi alla väntat på en mycket lång tid. Enligt mig är det ett enda stort skämt att det är så länge mellan semifinalen och finalen i innebandy. Speciellt när lagen inför dumheter som slutspelsskägg och sådant. Oavsett så blev det en toppendag på alla sätt. Jocke, Anders bror, och Thea, Anders brorsdotter på 5 år, dök upp på morgonen när Anders skulle ge sig av till samlingen. Ander pappa, Jan, kom upp dagen innan. När Anders stack iväg hängde vi andra kvar här i lägenheten en stund innan vår buss skulle gå. Jag stod och fixade håret när Thea kom in i badrummet och den här fantastiska konversationen ägde rum:

T: Om Anders vinner idag så blir han bäst va?

Å: Ja, då blir han bäst.

Hon tittade på mig lite sorgset och fortsatte.

T: Men du kan ju bli bäst på något annat.

Å: Ja, men du förstår att jag är ju bäst på så mycket annat, så det gör inget.

T: Ja, du kan ju vara bäst på smink?

Tack för det Thea :) Vi pallrade oss iväg till samlingsplatsen och på bussen var det härlig stämning. Matchen var bara helt kanon och den innehöll allt från kassa domslut, snygga mål och hårt spel, med andra ord allt som en supporter vill ha. På väg tillbaka till bussen stod Thea för dagens andra guldkorn: Nu är Anders bäst i Sverige! Det här med olika länder är inte så lätt alla gånger att hålla reda på allt. Detta visade sig ännu en gång när bussen kom in i Fredrikstad och hon säger: Nu är vi framme i Norge! Pedagogisk som jag är försökte jag ju förklara att Oslo också är Norge, men jag fick en mycket klar redogörelse av henne:

Först var vi i Göteborg, sen var vi i Grebbestad, sen var vi i Norge och sen i Oslo och nu är vi i Norge igen.

Enkelt va?

På bussen var det som sagt härlig stämning och det skålades i allt från blåbärssoppa (?) till skumpa. I och med denna förbindelse kom Thea med sitt tredje och sista guldkorn för dagen.

T: Vad får Anders dricka då tror du?

Å: Han får nog dricka något annat.

T: Han får nog bara vatten

Å: Ja, han får säkert vatten.

T: Han kanske får en liten öl sen?

En dag med denna tjej blir aldrig tråkig och när karln också tar hem ett NM-guld på kuppen kan man inte kalla det annat än succé. Så stort grattis till Slevik IBK som visade Tunet och alla i hallen vart skåpet skulle stå.

Bilder från dagen kommer en annan dag :)

Ibland kommer jag på mig själv med att obetydliga saker ockuperar mitt huvud i en längre period. Vissa gånger kan jag grubbla på något som om jag ska köra spinning eller bodypump eller kanske båda på kvällens träning. Andra gånger kan det vara viktiga saker som varför låsen på dörrarna i Norge är upp och ned. Alltså, man måste vrida nyckeln med taggarna nedåt för att låsa upp. Det här i sig är ju kanske inget att grubbla över, men när så låsen helt plötsligt ibland är rättvända växer frågorna. Vem bestämmer vilka lås som ska sättas upp och ned och vilka som ska sättas in åt rätt håll? Varför är det ingen logik i detta? Och varför är norskar inte konsekventa i insättningen av lås? Vad kan jag säga, viktiga saker detta som kräver sina funderingar.

Apropå det norska ordet lommedisko som jag förövrigt skrattat åt i en vecka nu så heter det walkman på alla andra språk i världen, typ. Varför norrmännen väljer att ha ett eget norskt ord på denna uppfinning är annars förvånande eftersom man ju har adopterat otroligt många andra ord som man helt enkelt bara har ”förnorskat” uttalet på. Väntar lite med ett nytt norskt ord till er. Ska fundera ut något riktigt bra.

En mycket konstig dag blev det idag. Började dagen med 4 håltimmar som spenderades framför rättegången på TV rättandes glosprov. Känner såhär i efterhand att det kanske inte var det smartaste sättet att fördriva tiden. Blir illamående av att se på karln och av att höra alla detaljer kring det som hände den 22/7, men samtidigt är det svårt att låta bli att titta också. Framförallt leder all denna mediatäckning till många intressanta diskussioner med eleverna och det är både nyttigt och viktigt tänker jag. Jag tror det är otroligt viktigt att vi tar den tid det behövs för att diskutera det som händer i vårt samhälle med eleverna, oavsett om vi hade planerat många andra viktiga saker. Hela dagen fylldes av en olustig känsla. Breiviks totala brist på reaktion när offren lästes upp imorse sitter kvar i huvudet på mig. Slutligen vill jag påpeka att AUFs ledare höll ett mycket bra tal på presskonferensen tidigare ikväll. Starkt, förnuftigt och kärleksfullt tyckte jag att det var. Imorgon fortsätter rättegången. Tror jag nöjer mig med sammanfattningarna som kommer på nyheterna på kvällen istället.

Igår tog jag med mig Anna och kollade in blomsterbutikerna i stan. Efter att ha blivit ignorerade och allmänt otrevligt bemötta var vi på väg att ge upp. Vissa människor borde verkligen inte jobba med kunder. Hur som helst gick vi in på ett sista ställe och möttes av en supertrevlig dam och en halvtimma senare var det mesta bestämt. Jag har kärat ner mig i den här liljan så den ska i alla fall vara med.

Nu ska jag jobba vidare här.

Sitter på biblioteket och pluggar idag. Hemma är det så mycket annat som lockar. Till och med disken och tvätten känns kul. Framför allt behöver jag komma bort från alla listor över saker som måste göras och tidningar med tips och trix till i sommar. Helt sjukt hur mycket tid man kan lägga ner för att planera 1 dag. Ska möta upp Anna på stan senare och kolla runt med lite olika blomsterbutiker för att se vad de kan erbjuda. På fredag ska vi ta en sväng till Strömstad igen för att fylla på förrådet med drickvaror. Det går sakta men säkert och snart har vi inte plats i vardagsrummet på grund av alla lådor och påsar. Lägger upp en bild en annan dag.

Två av lägenheterna i huset där vi bor står tomma nu och hyresvärden ska renovera upp dem i sommar. Igår fick vi följa med honom in och kolla och blev lovade första tjing när det är dags för inflyttning. Kommer att bli kanon. Vi trivs ju bra här i vår lägenhet, men den är liten och lägenheterna som han renoverar kommer att bli tokfina.

Nu ska jag återgå till att ordbajsa om mobbningsbegreppet och annat skoj.

Inget norskt ord idag. Sparar det tills jag har ett riktigt bra :)

Nu är vi tillbaka i Norge igen. Påsken var skön med mycket Alvabus, träning, god mat och kompishäng. Jag hann också skriva ihop och skicka in en uppgift i en av kurserna jag läser nu så det var skönt. Träffade Blixt och Thomas en snabbis i deras nya lägenhet, som för övrigt kommer att bli tokfin. Blixt kommer ju förresten hit till Fstad och hälsar på i slutet av april. Franken och Larsson kom förbi på en fika och surrade som back in the days. Längtar till i sommar då alla finisar samlas här hos oss :)

En bild från juldagen 2011

Det allra bästa med påsken var ju såklart att träffa Alva. Hon hade ju nästan inte blivit större, men ändå jätteduktig. Hon kan ju för tusan gå och kasta bollar och prata! Stor kontrast mot i julas när vi försökte lära henne krypa. Försökte lära henne att säga Åsa eller moster, men hennes ordförråd består fortfarande bara av: mamma, pappa, lampa och ho-ho :)

Här hemma regnar det och är lite småkallt så vi håller oss inne och jag ska plugga medan Anders spelar Battlefield så att det skakar i väggarna. Lite senare blir det ett TRX-pass och lite löpning på gymmet. Imorgon ska jag få träffa mina fina elever och kollegor igen. Ofta infinner sig en känsla av ”vart tog lovet vägen” när ett lov är slut, men så känns det inte nu. Mitt påsklov var helt toppen och nu är jag klar för jobb igen.

Det norska ordet hentesveis är det ingen som har kommenterat på bloggen, så jag får väl helt enkelt avslöja att det betyder comb-over, alltså när en person har lite hår och döljer detta genom att kamma över sidohåret – mycket hett by the way. Att rompetroll betyder grodyngel är ju såklart helt rätt.

Ett nytt ord ni kan fundera över till nästa gång är: øyeeple.