"If you don't try to win you might as well hold the Olympics in somebody's back yard"

Överskriften är ett citat av den fantastiska friidrottaren Jesse Owens. Detta citat tycker jag är fint. Samtidigt är det ju en skillnad på att försöka och att faktiskt ha en chans att vinna. Jag kan för mitt liv inte begripa varför vi ska skicka aktiva som inte har en chans i havet att ens nå vidare avancemang. Att vara med och se och lära, kan man göra andra ställen. Oavsett så älskar jag ju att se på OS och framför allt friidrotten. Därför kommer jag nu att lista upp mina topp 3 friidrottsstunder under OS 2012 London.
 
 
3. Mo Farrahs dubbla guld. Sinnessjukt att gå in på OS på hemmaplan och smälla in både 10 000 och 5000 metersgulden. Att Farrah i tillägg är otrolgt sympatisk och ödmjuk gör att man blir alldeles lycklig när man ser honom springa och vinna.
 
 
2. Usain Bolts 3 guld och världsrekord, men framför allt hans underbara personlighet som bara gör att man ler så fort man ser honom i bild. Ingen annan världsstjärna bjuder så mycket på sig själv och det kommer man såklart att minnas. Sen att han springer otroligt vackert gör inte saken värre. Hoppas verkligen han kan fortsätta att presetera i många år framöver.
 
 
1. David Rudishas guld och världsrekord på 800m. Helt makalöst! Bolt får ursäkta, men även fast Rudisha också var storfavorit så smällde hans rekordlopp högre än Bolts 3 guldpengar. Rudisha sprang loppet i topp från början till slut och klarar utan harar eller annan hjälp att putsa världsrekordet markant. Häftigt!
 
 
Avslutningsshowen igår var väldigt bra tycker jag. Jag som älskar brittisk musik hade inga som helst problem med att de använder avslutningsshowen till att promota detta. Det är väl ändå det som är meningen? Jag tycker också att det var en lagom blandning musik, show, idrottsfokus och tal. Bra jobbat!
 
 
I övrigt så ser jag nu att första ordentliga dopningsskandalen avslöjats i London. Vitryskan som vann kulstötningen har tydligen fuskat och ska omedelbart lämna tillbaka guldet. Tråkigt och jag hoppas verkligen inte att det ska bli fler tråkiga dopningshistorier.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

torstenssons

ännu en svensk i Norge

RSS 2.0